torsdag 18 juni 2009

Oönskat arvegods

Svaret på frågan i rubriken på Göran Rosenbergs debattinlägg Så vilka religioner har vi anledning att frukta? är: alla.

Det är inte bara den inneboende totalitarismen i de monoteistiska religionerna som är problemet utan vidskepligheten i all religion. Tron på Gud, reinkarnation och kristaller är alla lika irrationella vanföreställningar. Så länge det rör sig om en ren privatsak är det en smula tragiskt och den resandes ensak. Det blir dock även mitt problem när dessa vanföreställningar gör anspråk på inflytande över samhället.

Göran Rosenberg framhärdar i att hävda att ett korstågsbanér i folkungaättens färger saknar religiös betydelse. Vi behöver inte ersätta flaggan men väl se det kristna arvet. Detta består inte bara av vad vi normalt tänker på som religiösa traditioner, t ex psalmer på skolavslutningar, utan manifesterar sig även som ett slags kollektivt undermedvetande. Föreställningar som är så självklara att vi inte vet att vi har dem (ungefär på samma sätt som Göran Rosenberg fortfarande inte ser korset på flaggan).

Politiskt aktiva kristna på högerkanten brukar anföra liknande argument om det kristna arvet för att få västerländska frihetsideal till en kristen – eller möjligen judisk-kristen – uppfinning. Vilket är sant i betydelsen att de uppstod i en kultur som präglats av den religiösa traditionen, men är en skamlös lögn i betydelsen att de uppstod tack vare den religiösa traditionen.

Det här är högst samtida politik. Hade det inte varit för fransk laïcité hade förmodligen försöket att få in skrivningar om kristna värderingar i EU:s konstitution blivit mer långlivat. Jag menar med andra ord att vi behöver se det kristna arvet för att kunna undvika att oreflekterat följa ovanor grundade på vidskeplighet. Detta är vad jag läser in i flaggorna i Humanisternas kampanj. Hur mycket jag än försöker så kan jag inte se det utpekande av judar och muslimer som Göran Rosenberg ser där.

2 kommentarer:

  1. Ateismen kan också vara totalitär som tex i fd Sovjet. För att någon rörelse skall kunna bli totalitär behövs det en struktur men den viss sort av statlig apparat och motsvarande burokrati. Religion är inget problem i sig utan vem och i vilket syfte man använder en religion eller för den del ateism

    SvaraRadera
  2. Sovjetkommunismen var i och för sig ateistisk, men i sig är ateismen en negation; den säger bara vad man inte tror på. Man kan möjligen beskylla den för att haft del i att motivera en del våld mot präster, men knappast för Gulag.

    Ett utmärkt exempel på en sådan byråkrati är en kyrka.

    Vad jag menar med den inneboende totalitarismen är att i en monoteistisk religion finns det en Gud och en Sanning. Detta leder i sin tur till att den som har en avvikande trosuppfattning inte bara har fel utan är Falsk och mot Gud.

    I polyteistiska religioner finns en helt annan öppenhet för att både de egna och andras gudar kan vara legitima.

    Jag kan hålla med om att religion inte nödvändigtvis är ond, d v s orsakar onödigt lidande, men den är alltid ett problem. Vuxna människor bör nämligen kunna förväntas förhålla sig till världen baserat på observerbara fakta och rationellt tänkande. Något som utesluter att man förlitar sig på JHWH eller jultomten.

    SvaraRadera